Hur bedöms straffvärdet/straffskala för narkotikabrott?

Enligt brottsbalken ska den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft beaktas när straffvärdet för ett brott bestäms

Vid narkotikabrott finns dock oftast inget offer som lidit skada som en direkt följd av den skyldiges innehav. Det är därför svårt att bedöma hur stor skada som har uppkommit genom brottet.

I stället kan domstolen beakta om innehavet har skett som en del i organiserad brottslighet och i vinstsyfte, eller om innehavet varit för eget bruk eller att innehavet var under kort tid. Om sådant omständigheter tar ut varandra, fokuserar domstolen i stället på mängden narkotika. Beroende på sort och mängd får den skyldige ett visst straff.

Tabeller som anger narkotikasort

Tabeller som anger narkotikasort och mängd utgör oftast underlaget för hur domstolen bedömer straffvärdet för narkotikabrott. Enligt tabellen för sorten cannabis anses innehav på under 50 gram cannabis som ringa narkotikabrott och påföljden blir normalt sett böter.

Är innehavet över 50 gram anses det vara brott av normalgraden vilket ger en halv månads fängelse, och innehav över 100 gram cannabis ger 1 månads fängelse. Gränsen för grovt narkotikabrott för cannabis går vid 5 kg. Tabellen är dock inte linjär. Skillnaden mellan straffvärdet för ett innehav på 20 kg och 40 kg cannabis är en halv månads fängelse.

I jämförelse kan exempel från tabellen för amfetamin ges. Enligt denna tabell är i stället gränsen för ringa narkotikabrott innehav under 5 gram amfetamin. Innehav över 5 gram anses vara narkotikabrott av normalgraden. Gränsen för grovt narkotikabrott går vid 500 gram.

Det behövs alltså en mindre mängd amfetamin än cannabis för att bli dömd för brott enligt normalgraden respektive grovt brott. Straffvärdet för narkotikabrott avgörs alltså av vilken sorts narkotika det rör sig om och hur stor mängden är.

Renhetsgraden kan påverka bedömningen

Även renhetsgraden av narkotikan kan påverka bedömningen eftersom renhetsgraden påverkar mängden som behövs för en dos. Ju starkare preparat, desto mindre mängd behövs. Renhetsgraden ger därför en indikator på vilken skada och fara som hade kunnat uppstå när narkotikan brukats.

Olika sorters narkotika har olika hög koncentration. Även inom en viss typ av narkotika kan koncentrationsgraden variera. Cannabis anses ha en normal renhetsgrad på 5% medan kokain normalt har en renhetshalt på 50 %.

Renheten för amfetamin kan däremot variera beroende på i vilket led narkotikan är. Renhetsgraden i en missbruksdos är ungefär 20 % – 40 %, men i tidigare led kan koncentrationen vara betydligt högre, 88-100 %. Straffvärdet påverkas bara om preparatet har ovanligt hög eller ovanligt låg koncentration av narkotiskt ämne.

Ett exempel på när domstolen dömt ut ett högre straff med beaktande av renhetsgraden är RH 1999:79. En person hade innehaft amfetamin med en renhetsgrad på 98 %. Renhetsgraden för denna narkotika brukar som sagt vara runt 40%, vilket gjorde att domstolen dömde ut ett betydande högre straff än vad som följer av tabellen.