Varför får jag inte ändra mina grunder i en stämningsansökan och vad gäller?

Jag har lämnat in en stämningsansökan och domarens sa att jag inte får ändra mina grunder hur som helst. Varför får jag inte det och vad är det som gäller?

Huvudregeln när en stämningsansökan har lämnats in är att talan inte får ändras

Det finns dock ett visst utrymme för ändringar enligt tre undantag. (Dessutom finns det ändringar som istället ses som justeringar av talan och därmed är tillåtna). Syftet med dessa undantag är att processen i domstol ska bli processekonomiskt.

Käranden, det vill säga den som ger in stämningsansökan, ska även kunna anpassa talan utifrån hur svaranden lägger upp sitt svaromål. Ett annat syfte är att käranden inte ska riskera att göra en ekonomisk förslut på grund av omständigheter som sker under rättegången.

För det första är det tillåtet att ändra sin talan på så sätt att man kräver en annan fullgörelse än den man angav i stämningsansökan. Om käranden först yrkar att en bil ska lämnas till honom på grund av ett köpeavtal, men det under rättegången visar sig att bilen har förstörts, är det tillåtet att ändra talan så att yrkandet avser ersättning i form av pengar för bilen. För att en sådan kvalitativ ändring av yrkandet ska tillåtas krävs att det nya yrkandet är ekonomiskt likvärdigt och att det nya yrkandet är alternativt till det ursprungliga yrkandet.

Om detta inte var tillåtet skulle käranden göra en stor ekonomisk förlust till följd av en omständighet som inte orsakats av honom själv. Där är även tillåtet att ändra sitt yrkande kvantitativt genom att yrka på högre skadestånd.

Om yrkandet avser skadestånd för ett hus som fått vattenskador och det under rättegången visar sig att skorna på huset var mer omfattande än man först trodde, är det tillåtet att ändra talan på så sätt att yrkandet justeras uppåt.

Käranden kan yrka fastställelse

Ett exempel på en fastställelsetalan kan uppstå när ett kontrakt är tvistigt. Låt säga att en hyresvärd lämnar in en stämningsansökan med yrkanden om att få hyra för januari månad. Hyresgästen invänder och säger att hyresavtalet över huvudtaget inte är giltigt. För att i framtiden kunna kräva hyra för andra månader än den aktuella kan hyresvärden yrka att rätten först ska fastställa att hyresavtalet är giltigt.

Om inte den kärande yrkar på att rätten ska pröva riktigheten i avtalet kan inte rätten på egen hand pröva frågan på ett sådant sätt som gör att utgången får betydelse för senare rättegångar om hyran.

Om fastställelsetalan istället sker avgörs frågan om avtalets giltighet en gång för alla vilket gör att domen kan ligga till grund för senare tvister om betalning av hyra. Om tvist uppstår om hyran för exempelvis februari kan då inte hyresgästen invända att avtalet inte är giltigt.

Det finns slutligen även möjlighet att kräva ränta eller annan tilläggsförpliktelse så som avkastning kopplat till den egendomen som man yrkat ska utges. Man får även lägga till ett nytt yrkande, om det stöder sig på väsentligen samma grund.

I ovan exempel om hyresavtalet skulle hyresvärden kunna lägga till ett yrkande om hyra för februari månad. Tillägget stödjer sig då på samma grund. Hyresvärden skulle även kunna vänta och ta upp frågan om hyra för februari månad i en ny rättegång, men genom att tillåta detta nya yrkande blir processen mer processekonomisk.

Dessa tre ändringar är tillåtna trots huvudregeln om att väckt talan inte får ändras. Enligt lagen finns ett visst utrymme att ”ändra” sin talan utan att det utgör en riktig ändring. Istället anses det vara en justering.

Det är för det första tillåtet att käranden inskränker sin talan. Det kan innebära att man yrkar på ett lägre skadestånd eller att man väljer att inte åberopa alla omständigheter som man först hade tänkt. Om kärande från början både yrkat skadestånd för dels skador i taket och dels skador i väggen på grund av vattenskadan, men väljer att dra tillbaka yrkandet om skadeståndet för skadan i väggen, rör det sig dock inte om en justering av talan. Istället är detta en återkallelse av talan.

I ett sådant fall kan svaranden kräva att rätten ändå ska pröva frågan om skadestånd för skadan i väggen trots att käranden återkallat talan i denna del.

För det andra är en justering av talan tillåten om käranden åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan om saken är densamma. Om käranden först yrkar på hävning av ett köp av en vara genom att åberopa fel i varan och sedan får reda på att det också krävs att felet är av väsentlig betydelse, får käranden lägga till omständigheter som visar att det rör sig om ett väsentligt fel. Omvänt kan man säga att man får justera sin talan till att omfatta sådana omständigheter som annars inte skulle kunna tas upp i en ny rättegång. Låt säga att en köpare förlorar talan om prisavdrag med grunden att varan var felaktig. Köparen kan då inte lämna in en ny stämningsansökan hävda prisavdrag för köpet på grund av försenad leverans. Denna grund hade han istället kunnat lägga till genom en justering i den första rättegången. (Avgörande för justeringen är vad som anses vara ”samma sak”. Den yrkade rättsföljdens identitet, i detta fall prisavdrag, är avgörande för vilka omständigheter som får läggas till en redan väckt talan. Alla omständigheter, i detta fall fel i varan eller försenad leverans, som leder till samma eller ekonomiskt likvärdiga rättsföljd är omständigheter som käranden får åberopa till stöd för sin talan.)