Hur bedöms straffvärdet/straffskala för narkotikabrott?

Marcus Gillström, advokat

· Publicerad

· Uppdaterad

Narkotikabrott

Kort svar

Straffvärdet bestäms främst av narkotikasort och mängd, med ledning av tabeller som domstolarna använder. Omständigheter som organiserad brottslighet, vinstsyfte eller eget bruk påverkar också bedömningen.

Kort svar

Sorten och mängden narkotika är ofta utgångspunkten. Domstolen väger också in vad personen har gjort, varför narkotikan hanterades och vilken roll personen hade. Samma mängd kan därför bedömas olika beroende på om det rör sig om innehav för eget bruk, förvaring åt någon annan eller försäljning.

Vilka straff kan man få för narkotikabrott?

Straffskalan anger vilka straff lagen föreskriver. Straffvärdet beskriver hur allvarlig just den gärning som domstolen har funnit bevisad är. Därefter bestämmer domstolen påföljden.

Brott eller gärningStraffskala
Ringa narkotikabrottBöter eller fängelse i högst sex månader
Narkotikabrott av normalgraden, huvudregelFängelse i högst tre år
Försäljning, befattning med narkotika avsedd för försäljning och vissa åtgärder som främjar narkotikahandelFängelse i sex månader till tre år
Grovt narkotikabrottFängelse i två till sju år
Synnerligen grovt narkotikabrottFängelse i sex till tio år

Vad betyder mängden och personens roll?

Mängden har ofta stor betydelse vid innehav för eget bruk. En tabell över sort och vikt kan ge vägledning, men lagen anger inga fasta gramgränser mellan ringa, normalgraden och grovt brott.

Anta att två personer åtalas efter samma beslag. Den ena påstås ha organiserat försäljningen och den andra ha förvarat narkotikan en kort tid mot ersättning. Domstolen behöver då pröva vad var och en gjorde och kände till. Den som förvarade narkotikan kan omfattas av den särskilda straffskalan för försäljning även om någon annan skulle sälja den. Åklagaren måste då visa att narkotikan var avsedd att säljas och att personens uppsåt omfattade det.

När är narkotikabrottet grovt?

Domstolen ska särskilt väga in om brottet ingått i en omfattande eller yrkesmässig verksamhet, om det gällt en särskilt stor mängd narkotika eller om gärningen annars varit särskilt farlig eller hänsynslös. Bedömningen gäller den gärning som den åtalade ansvarar för. När flera personer är inblandade kan exempelvis deras inflytande över handeln och deras insyn i verksamheten skilja sig åt.

När är narkotikabrottet synnerligen grovt?

För den högsta graden lyfter lagen särskilt fram organiserad verksamhet med syfte att bedriva storskalig narkotikahandel. Andra omständigheter som väger särskilt tungt är att brottet avsett en synnerligen stor mängd narkotika eller att gärningen annars varit synnerligen farlig eller hänsynslös. En av dessa omständigheter kan räcka efter en samlad bedömning. Straffskalan är sex till tio års fängelse.

Vanliga frågor om narkotikabrott

Kan försäljning av en liten mängd bedömas som ringa?

Nej. Försäljning omfattas av en särskild bestämmelse med ett minimistraff på sex månaders fängelse. Bestämmelsen om ringa narkotikabrott gäller inte sådan försäljning. Vid innehav av samma mängd för eget bruk kan bedömningen bli en annan.

Spelar narkotikans renhet någon roll?

Ja. En ovanligt hög eller låg renhetsgrad kan påverka straffvärdet. Mindre variationer har normalt ingen betydelse. Om renheten är omtvistad kan domstolen behöva ta ställning till vad analysen av beslaget faktiskt visar.

Har jag rätt till offentlig försvarare?

Om du misstänks för grovt eller synnerligen grovt narkotikabrott har du rätt till en offentlig försvarare om du begär det. Detsamma gäller vid misstanke om försäljning enligt den särskilda straffskalan. Även i andra fall kan en offentlig försvarare utses, exempelvis om utredningen är komplicerad.

Misstänkt för narkotikabrott?

Har du kallats till polisförhör kan du kontakta Gillström Advokatbyrå på 031-20 33 00. Du kan redan inför förhöret meddela polisen att du önskar Marcus Gillström som offentlig försvarare. Läs mer om straffen och ditt försvar vid narkotikabrott.

Narkotikastrafflagen 1–3 §§ · Brottsbalken 29 kap. 1 § · Rättegångsbalken 21 kap. 3 a § · HD:s dom B 965-12 · NJA 1998 s. 512

Rättsläget kontrollerat den 16 november 2026.

Advokat Marcus Gillström

Om skribenten

Marcus Gillström

Advokat och innehavare. Arbetar främst med brottmål och tvister och har mer än tio års erfarenhet, bland annat från framstående advokatbyråer. Har företrätt klienter i Högsta domstolen.

Läs vidare